
Vi löntagare engagerade i fackföreningar i Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, som har samlats i Stockholm den 25 maj till en internationell konferens för att upphäva EG-domstolens beslut i målet Vaxholm/Laval, som svar på ett initiativ av ett antal svenska och danska aktivister tillsammans med den Internationella Förbindelsekommittén mellan Löntagare och Folk (ILC), uttalar:
Viking-, Laval- och Ruffert-målen: vad är fakta?
18 december 2007: EG-domstolen förklarade den blockad som 2004 i Sverige organiserades av Byggnadsarbetar- och Elektrikerförbundet mot det lettiska företaget Laval som olaglig. Laval vägrade att respektera svenskt kollektivavtal för att i stället erbjuda sina anställda lettiska löner och arbetsvillkor. EG-domstolen dömde de svenska fackföreningarna för att ”försvåra den fria rörligheten av tjänsteservice”, vilket fullständigt strider mot Lex Britannia, som är den svenska lag som tillåter fackföreningar att ta till strejk och blockad för att tvinga utländska företag att teckna svenska kollektivavtal.
11 december 2007: EG-domstolen brännmärkte den Finska Sjömansunionens, som hade lyckats förhindra Viking Lines projekt att utflagga sin båtar till Estland och anställa estländsk arbetskraft för att kringgå finska kollektivavtal.
3 april 2008: EG-domstolen fördömer en tysk delstatslag i Niedersachsen, som bestämmer att offentliga upphandlingskontrakt bara kan slutas med företag som respekterar den minimilön som är reglerad i regionala kollektivavtal. Domstolen gav rätt till ett polskt företag som ämnade att betala sina anställda en lön på nivån 46,5 procent av kollektivavtalslönen. Domstolen konstaterade att delstatslagen i Niedersachsen var i strid med ”den fria rörligheten”.
De har rätt!
Har de rätt, fackföreningsaktiva i Svenska Byggnadsarbetarförbundet när de säger att med Laval ” så är det alla fackliga rättigheter som står på spel”? Har de rätt, de hundratal svenska fackliga organisationer på alla nivåer som säger: ”vi accepterar inte Lavaldomen och kräver att den upphävs”?
Har de rätt fackföreningsaktiva i irländska Ingenjörs- och elektrikerförbundet (TEEU) som säger: ” Vi har särskilt efter Ruffertdomen blivit medvetna om problemet med lönedumpning, ty två gånger helt nyligen har vi kommit på polska arbetare hos Moneypoint (ett irländskt elverk) som har blivit kraftigt utnyttjade av en tysk entreprenör som har betalat så lite som 5 euro i timman (45- 50 kr/tim). Vid ett annat tillfälle upptäckte vi serbiska elektriker som betalades med så lite som 3,81 dollar i timman (ca 25 kr/tim)”?
Har han rätt, Michael Sommer som är ordförande förtyska LO som försäkrar: ”EG-domstolens tre domar nyligen är en inbjudan till lönedumpning med utnyttjande av utländska arbetare som mellanhand”?
Har dessa fackföreningsaktiva rätt att säga att dessa domslut in bara ifrågasätter kollektivavtal och nationella lagar, men också den Internationella Arbetstagarorganisationens (ILO) Konvention Nr 94 om offentlig upphandling, som stipulerar att sådana kontrakt skall innehålla klausuler som ”tillförsäkrar de berörda arbetarna löner (inklusive förmåner) , arbetstider och andra arbetsvillkor som är minst lika gynnsamma som de som har fastställts för likartat arbete inom handel och industri i området där arbetet utförs”?
Det är omöjligt att acceptera!
För vår del säger vi: DE HAR RÄTT! Det är omöjligt för
oss att acceptera EG-domstolens orättfärdiga domarna i
Laval, Viking Lines och Ruffertmålen.
Att acceptera dessa är detsamma som att acceptera elimineringen av Lex Britannia och de kollektivavtal som har vunnits av arbetarrörelsen i kamp, avtal som har format själva grunden för arbetarrörelsen i Sverige.
Genom att försvara den svenska arbetarklassen och dess organisationers oförytterliga rätt att skydda alla rättigheter och garantier vunna i klasskampen i sitt land ovillkorligt och i sin helhet, så ställer vi krav på oss själva att försvara arbetarrörelsens rätt att i varje land i Europa skydda alla de erövringar som har vunnits i kamp.
Initiativtagarna till detta uttalande behöver inte nödvändigtsvis dela samma inställning till lagligheten i EU:s institutioner, men vi säger alla: Vi förnekar Europeiska Unionen och dess domstol rätten att bryta upp vad våra löntagarorganisationer har vunnit i kamp under mer än ett århundrade!
Detta är skälet till varför vi lanserar ett upprop till löntagarrörelsen i Europa. Vi avser att besöka Bryssel för att säga till Europeiska Unionen och dess domstol: Laval, Viking och Ruffertdomsluten måste omedelbart annulleras!
Vi beslutar härmed att sätta upp en delegation som kommer att besöka Bryssel, där vi tillsammans med våra svenska kamrater begär att bli mottagna av EU-kommissionens myndigheter för att till dem säga: ”Vi förnekar er rätten att hota de rättigheter och garantier som under kamp har vunnits av löntagarorganisationerna i Sverige och vilket annat land som helst”.
Genom att försvara våra svenska kamraters rättigheter formerar vi en genuin förening av löntagare och folk över hela Europa, som är förenade i en gemensam aktion för att försvara den arbetsrätt så som den har kommit till uttryck i varje enskilt land mot en gemensam fiende som vill förstöra den.
Vi uppmanar alla löntagare, alla fackföreningsaktiva och alla löntagarorganisationer i Europa att ansluta sig till följande ställningstagande:
Att vinna ett upphävande av EG-domstolens domslut (Laval, Viking, Ruffert), till försvar av Lex Britannia och kollektivavtalen, innebär att förhindra att sådant typ av dömande upprepas i andra länder, det betyder att skydda i var och en av våra länder de rättigheter och garantier som har vunnits av löntagarorganisationerna genom kamp, och skyddade genom ILO:s konventioner, särskilt konvention nr 94”.
Uttalande framlagt av:
Martin Viredius vice ordf. Transportarbetarförbundet;
Johan Lindholm ordf. Byggettan Stockholm;
Krister Strömberg ombudsman Byggettan Stockholm;
Jannika Fahlander ombudsman Handels;
Jan-Erik Gustafsson ST-Universitet och högskolor;
Gösta Torstensson redaktör Kritiska eu-fakta;
HW Schuster Verdi. Ordf. SPD:s Arbetarkommission
Dusseldorf;
Per Sörensen Bygge- Jord- og Miljöarbjedernes
Fagforening Köpenhamn;
Jean-Pierre Barrois på uppdrag av Daniel Gluckstein
koordinator för ILC.
Övriga undertecknare 25 maj:
Roy Pedersen Oslo Byggnadsarbetarförbund; Kleiv Fiskvik LO-ledare Oslo; Gints Kaplers Byggnads Örebro; Christer Ström Byggnads Mälardalen; Kenneth Lundgren Unionen; Alfonso Ramirez IF Metall Stockholm, Anthony Turkson Lärarförbundet Solna Gymnasium; Bengt Jönsson Livs avd Syd; Christel Niby Livs avd Syd; Lars Erlandsson Livs Helsingborg; Göran Gustavsson Kommunal Stockholm; Olof Leijon Kommunal Stockholm; Mats Örnsved SEKO Stockholm; Eva Jonsson LSR Stockholm; Krister Hasselhun SAC; Jan-Olof Höglin SEKO Stockholm; Riad Aliefendic SSU Skåne, Andreas Kjellander SSU Centrum Malmö; Birgitta Möller Folkrörelsen Nej till EU + ytterligare ett antal europeiska deltagare.