Den irländska nej-sidan kräver respekt för folkomröstningen

Undantagsregler? Omförhandlingar? Förtydliganden? EU har fått rejält huvudbry sedan de irländska väljarna i en folkomröstning röstade nej till Lissabonfördraget.

Tyskland och Frankrike, EU:s ledande stormakter, ser helst att Irland håller en andra omröstning med utgångspunkt i flera undantag eller ett tilläggsprotokoll som förklarar hur fördraget inte påverkar irländska skatt- och abortlagar, skriver tidningen Irish Times. En folkomröstning bör i sådant fall ske under våren före EU-valet nästa år.

Frågan är hur företrädare för den irländska nej-sidan ställer sig till någon form av undantag alternativt omförhandlat fördrag och en efterföljande ny folkomröstning.

Det irländska motståndet mot Lissabonfördraget är inte enhetligt. På nej-sidan finns rörelser både till vänster och höger i politiken. Men på en punkt är de eniga. Samtliga ogillar den fortsatta överföringen av makt till unionen.

Organisationen Libertas som leds den stenrike affärsmannen Declan Ganley och som företräder de delar av näringslivet som säger nej till Lissabonfördraget, kommer inom kort att diskutera frågan om en ny folkomröstning.

- Lissabonfördraget är dött och vi motsätter oss därför en andra folkomröstning. Vi är dock beredda att diskutera frågan om regeringen vänder sig till oss, säger John McGuirk från Libertas.

Vänsterpartiet Sinn Fein propagerade, som enda parti i det irländska parlamentet, mot Lissabonfördraget och en av partiets representanter i EU-parlamentet Mary Lou McDonald fungerade som något av en general för nej-sidan. Hon uttalar sin tillfredställelse över folkomröstningsresultatet som hon ser som ett ”window of opportunity”, samtidigt som hon betonar att Irland är och förblir ett EU-land. Mary Lou McDonald menar att det nu, sedan folket har sagt sitt, är upp till Irlands premiärminister Brian Cowen att börja omförhandla Lissabonfördraget.

- Sinn Fein kommer att spela en konstruktiv roll i omförhandlingsprocessen, lovar hon. Om den politiska viljan finns kan en bättre uppgörelse framförhandlas inte bara för Irland utan för folken i Europa.

Sinn Feins partiledare Gerry Adams säger att av den irländska folkomröstningen är ett uttryck för att folket oroar sig för vart EU är på väg och önskar sig "en social europeisk union".

Sinn Fein ställer upp ett antal frågor som de anser bör diskuteras. Bland dem att Irland åter garanteras en fast kommissionär, att landets neutralitet garanteras, att det skrivs in att vitala samhällsfunktioner inte får konkurrensutsättas och att EU inför en stadga som garanterar sociala framsteg och bättre skyddar arbetarnas rättigheter.

En annan av nej-sidans frontfigurer, Patricia McKenna från Peoples Movement, säger att ett tilläggsprotokoll inte räcker eftersom det inte berör kärnan av Lissabonfördraget och att det krävs betydligt större förändringar. Som exempel nämner hon en mer rättvis handelspolitik och ökade rättigheter för löntagarna efter Vaxholms- och Rüffertdomarna i EU-domstolen.

Peoples Movement, som är systerorganisation till Folkrörelsen Nej till EU, motsätter sig varje försök att utveckla EU till en federal superstat och verkar för att försvara och förstärka folkstyre, demokrati och social rättvisa i Irland.

Frank Keoghan, sekreterare i Peoples Movement och ledande ledamot i fackförbundet TEEU:s, säger att man inser att kampen bara har börjat.

- Ett av våra mest skriande behov är solidaritet från våra vänner i andra EU-länder och särskilt då i manifestationer som uttrycker uppfattningen ”respektera det irländska beslutet”, säger Frank Keoghan.

- I annat fall kommer de kanske försöka få till stånd folkomröstning en gång till, nu då våra resurser är uttömda.

Enligt nej-sidans vänsterinriktade paraplyorganisation Campaign Against the EU Constitution, CAEUC, där bland annat Peoples Movement och Sinn Fein ingår, finns det ännu inget samlat svar på frågan om en eventuell ny omröstning.

- En andra folkomröstning är inte speciellt tilltalande, de flesta av våra organisationer säger nej till det. Å andra sidan måste vi förhålla oss till den möjligheten. I sådant fall bör omröstningen komma snart i september eller oktober, säger Michael Youlton från CAEUC till EUobserver.

2006-06-30

Tillbaka eller Startsidan