Danmarks Lavalkommission faller på knä för EU-domstolen

Danska fack ska kunna blockera arbetsplatser för att få avtal med utländska företag – även efter Laval. Förutsatt att avtalet träffats av ”representativa parter”, gäller i hela landet och ger tydligt besked om lön.

Den danska utstationeringslagen är på väg att ändras för att bevara konflikträtten efter Lavaldomen. Förslaget kommer från den danska Lavalkommissionen.

En ändring av den danska lag som implementerar utstationeringsdirektivet ska både tillmötesgå EU och bevara den danska avtalsmodellen. Syftet är att bevara så mycket som möjligt av de gällande spelreglerna.

I ett tillägg till utstationeringslagen föreslås att blockader eller strejker för avtalsenlig lön ska kunna användas mot utländska företag liksom mot danska på tre villkor:

* Avtalen ska vara desamma som har slutits av ”de mest representativa arbetsmarknadsparterna i Danmark”.

* Avtalen ska gälla i hela Danmark.

* Det ska tydligt framgå hur stor lönen ska vara.

Utredningen som letts av den före detta teaterchefen Michael Christiansen med ledamöter från nio huvudorganisationer och fyra departement, hänvisar till punkt 66 i Lavaldomen. Där sägs att avtal kan läggas till grund för en konflikt om det innebär likabehandling av utländska och inhemska företag.

Utredningen drar följande slutsats: ”Danmark kan därför ändra utstationeringslagen på så vis att man tillfogar en bestämmelse om att grunden för minimilön ska vara de avtal som ingås av de mest representativa arbetsmarknadsparterna, och som gäller på hela det danska området.”

Det ska stå helt klart för de utländska företagen och deras anställda från andra länder vilken lön som gäller. Ett problem som antyds i utredningen är vad som ska kunna räknas in i en sådan minimilön. Det kan bli problematiskt att räkna in bidrag till avtalspensioner, och bidrag till utbildningsfonder som utstationerade anställda inte kan dra nytta av. Däremot bör semester och barnledighet räknas in.

Konfliktåtgärder, såsom blockader eller strejker, föreslås kunna användas för att få avtal med utländska företag liksom mot danska, förutsatt att avtalet slutits av de mest representativa parterna på arbetsmarknaden, det gäller i hela Danmark och att lönernas storlek tydligt framgår.

Danska LO och arbetsgivarorganisationen DA står helt eniga bakom förslaget. Även arbetsmarknadsminister Claus Hjort Frederiksen är nöjd: Utredningens förslag säkrar den danska modellen och konflikträtten. Därmed finns ingen motsättning till EU-rätten, anser Claus Hjort Frederiksen.

Han lägger inom kort fram ett lagförslag för Folketinget med samma innehåll som i utredningen. Folketinget tar ställning till förslaget i höst.

En majoritet i danska folketinget ville tidigare i år se EU-omfattande konfliktgaranti för att godkänna det nya Lissabonfördraget. Det hotet drogs senare tillbaka efter en socialdemokratisk reträtt.

I den danska utstationeringslagen hänvisas till kollektivavtalens minimilöner, om förslaget från Lavalkommissionen röstas igenom i Folketinget. Det menar Finn Sörensen från Tre F Industri og Service, den danska motsvarigheten till IF Metall, är helt fel strategi.

- Accepterar vi minimilöner befinner vi oss på ett sluttande plan, säger Finn Sörensen

Han befarar att minimilönerna i praktiken blir ett lönetak, och vad man åstadkommit då är att man legaliserar lönedumpningen. Man lagstiftar om att det ska finnas ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden.

Finn Sörensen menar att Lavalkommissionens förslag innebär ett ”knäfall för EU-domstolen”.

Trots detta sneglar de fackliga juristerna i den svenska regeringens Lavalutredning på det danska förslaget. Den danska arbetsmarknadsmodellen liknar den svenska.

- En dansk lösning skulle innebära att den svenska kollektivavtalsmodellen skyddas, säger Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist och expert i Lavalutredningen.

Utredningen, som leds av Claes Stråth, ska föreslå en anpassning av svensk lagstiftning till EU-rätten efter utslagen i EU:s domstol.

- Den danska lösningen är intressant för oss att titta på. Svenska kollektivavtal skulle då innehålla en tydlig minimilön, något många avtal inte har. Det blir i så fall en utmaning för flera fack och arbetsgivare att klara ut, säger Ingemar Hamskär.

Att Danmarks Lavalkommission redan löst problemet på dansk arbetsmarknad genom en överenskommelse som stöttas av fack, arbetsgivare och regering imponerar inte på Svenskt Näringsliv.

– Jag är tveksam till om den danska lösningen är förenlig med EG-rätten, kommenterade Jan-Peter Duker.

Oavsett om han har rätt eller inte, sätter Jan-Peter Duker fingret på den ömmande punkten: I EU-Sverige är det inte den folkvalda riksdagen som bestämmer vilka lagar och regler som ska gälla på den sen svenska arbetsmarknaden. Det gör ytterst de ickevalda byråkraterna i EU-kommissionen i Bryssel och EU-domstolen i Luxemburg.

GÖSTA TORSTENSSON
2008-09-01

Tillbaka eller Startsidan