Svenskt Näringsliv vill införa minimilöner och avskaffa Lex Britannia

Den av regeringen tillsatta Lavalutredningen ska klargöra vilka regler som ska gälla när utländska företag arbetar i Sverige. Att detta ska utredas beror på att EU-domstolen i den så kallade Lavaldomen (Vaxholmsdomen) anser att svensk arbetsrätt bryter mot reglerna om fri rörlighet på EU:s inre marknad.

Utredaren, medlingsinstitutets chef Claes Stråth, ska ta ställning till om Lex Britannia i medbestämmandelagen, som tillåter stridsåtgärder för att stoppa utländska avtal för att hindra social dumpning, ska ändras, avskaffas eller ersättas av en annan reglering.

Claes Stråth ska också se om det behövs ändringar i utstationeringslagen för när EU-medborgare arbetar i Sverige, speciellt om det ska vara möjligt att hänvisa till svenska kollektivavtal.

I utredningens kommande förslag ska den svenska modellen ”i så stor utsträckning som möjligt” kunna tillämpas när arbetstagare från andra EU-länder arbetar tillfälligt i Sverige, enligt arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorins direktiv.

Samtidigt ska EU-rätten, främst den fria rörligheten, förbud mot diskriminering på grund av nationalitet samt det så kallade utstationeringsdirektivet, respekteras.

Utredningen, som görs tillsammans med arbetsmarknadens parter, ska vara klar senast den 15 december.

LO-förbundet Byggnads kritiserade regeringen för att gå Svenskt Näringsliv till mötes.

- Regeringen har utgått ifrån att EU-domstolens dom i Lavalmålet är korrekt. Utgångspunkten borde vara den motsatta. Utredarens uppdrag ska i stället vara att på alla sätt förhindra att domen får genomslag på svensk arbetsmarknad, säger Byggnads ordförande Hans Tilly.

- Som direktiven är formulerade nu kan utredaren komma fram till att den svenska modellen måste ge vika för EU-domstolens dom. Detta är oacceptabelt.

I direktiven till utredningen öppnar arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin för att helt avskaffa den så kallade Lex Britannia. Utredaren ska föreslå att Lex Britannia ska ändras, avskaffas eller ersättas, står det i direktiven.

Lex Britannia har funnits sedan 1991 och innebär att det är tillåtet att strejka mot ett utländskt företag som arbetar i Sverige och vars anställda har utländskt kollektivavtal. Lagen kom till efter en strejk 1980 mot ett fartyg under cypriotisk flagg, med tysk ägare och filippinsk besättning.

Inför folkomröstningen 1994 argumenterades både från politiskt och fackligt håll att Sverige hade fått garantier för att Lex Britannia inte skulle påverkas av ett medlemskap i EU. Det hade EU-kommissionens företrädare lovat under medlemskapsförhandlingarna, påstod EU-anhängarna dyrt och heligt.

I Lavaldomen slår EU-domstolen fast att Lex Britannia är ett otillåtet handelshinder samt diskriminerande eftersom den ger facken rätt att undantränga utländska avtal men inte svenska.

Claes Stråths utredning ska nu bestämma sig för om Lex Britannia ska ändras, avskaffas eller ersättas av en annan reglering.

– Det bästa är att Lex Britannia slopas helt och inte ersätts av något, säger Lars Gellner, arbetsrättsexpert på Svenskt Näringsliv.

Facken är inne på att Lex Britannia blir kvar men att undantag görs för kollektivavtal från EU-länderna. Lagen skulle därmed bli verkningslös i framtida Vaxholmsfall.

Claes Stråths utredning ska också komma med förslag som så långt som möjligt innebär att de svenska kollektivavtalen får genomslag för alla som arbetar i Sverige. Det innebär förändringar av den lag som kallas utstationeringslagen och avgör vilka villkor som gäller för utländska arbetsgivares anställda i Sverige.

Inom Lavalutredningen finns en konflikt mellan dem som anser att det inte finns något utrymme alls för en lösning med kollektivavtal och de som, liksom danskarna, anser att utrymmet finns.

Den nordiska arbetsmarknadsmodellen, framför allt tillämpad i Sverige och Danmark, innebär att parterna sluter avtal om löner och arbetsvillkor utan statlig inblandning och politiska pekpinnar.

En lag om minimilöner, såsom arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen föreslår, skulle i ett slag slå undan mycket av grunden för modellen.

Lagstadgade minimilöner skulle inte bara urholka parternas ansvar. Det skulle antagligen sänka organisationsgraden, både bland arbetsgivare och löntagare. Och en lagstiftning om lönerna skulle öppna dörren för en arbetsmarknad med lägre löner än idag.

Det är naturligtvis precis det som är meningen. Teknikföretagens Anders Weihe talade under Almedalsveckan i somras till och med om att politikerna borde överlåta frågan om minimilönerna till en myndighet. Allt för att undvika en debatt om jämlikhet.

Svenskt Näringsliv har inte ställt sig bakom Teknikföretagens utspel. Lars Gellner, som sitter med i Lavalutredningen, kan ännu inte driva organisationens linje i lönefrågan.

I Svenskt Näringsliv bollas lönefrågan mellan oeniga medlemsförbund. Teknikföretagen föreslår en lagreglerad minimilön, som i majoriteten av EU-länderna. Andra föredrar minimilöner i kollektivavtal, såsom fack och arbetsgivare kommit överens om i Danmark.

I Danmark ska de utländska företag som är tillfälligt i landet hänvisas till tydliga löner (minimilöner) i de mest representativa kollektivavtalen. Facken får ta till stridsåtgärder, om det står helt klart vilken lön striden handlar om.

Lars Gellner är inte överens med TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär och LO:s Claes-Mikael Jonsson om att den danska lösningen är att föredra.

- Risken med minimilöner i kollektivavtal är att de blir för höga. I många avtal, inte minst bland akademikerna, finns inga löner angivna alls i avtalen, säger Lars Gellner

- Det finns nackdelar med lagreglering också, som att frågan om nivån på minimilönen blir het när olika partier bjuder över varandra i en valrörelse.

Det verkliga problemet är dock inte om minimilöner ska regleras i lag eller avtal, utan att man överväger att införa minimilöner. Det Byggnads med stöd av Elektrikerna krävde i Vaxholm motsvarade genomsnittslön i Stockholmregionen. Syftet var att förhindra lönekonkurrens och social dumpning.

Fackförbundens avtalskrav och stridsåtgärder underkändes av EU-domstolen. Om arbetsmarknadens parter och regering och riksdag lydigt anpassar sig till den antifackliga Lavaldomen och inför någon form av minimilön innebär det att låglönekonkurrensen legaliseras och sätts i system. Svenska byggnadsarbetare med kollektivavtalsreglerade genomsnittslöner kommer att konkurreras ut av utländska byggnadsarbetare med betydligt lägre minimilöner - oavsett som de är bestämda i avtal eller lag.

GÖSTA TORSTENSSON
2008-09-01

Tillbaka eller Startsidan