|
Kräv att svenska kollektivavtal ska
fortsätta att gälla – vägra att ratificera
Lissabonfördraget!
Den svenska arbetsmarknadens grundbult
är att de fackliga organisationerna och arbetsgivare agerar
som fria och självständiga parter genom att reglera
angelägna sakfrågor, som lön och arbetstid, i
kollektivavtal. Kollektivavtalets viktigaste funktion är att
dra en gräns och markera att vi som anställda inte säljer
vårt arbete för ett underpris. Kollektivavtalen omöjliggör
för arbetsgivaren att dumpa löner, försämra andra
anställningsvillkor och utgör grunden för konflikträtten.
Kollektivavtalens starka ställning i
Sverige har inte samma motsvarighet i merparten av
EU-länderna. Där är den fackliga organisationsgraden
betydligt lägre och det fackliga inflytandet minskar i
motsvarande grad, i stället regleras löner och andra
arbetsvillkor ofta genom lagstiftning.
Upprätthållandet av den svenska
arbetsrättsmodellen var ett storslaget politiskt löfte från
samtliga politiska partier i EU-omröstningen 1994 och
förmodligen var det löftet oerhört viktigt för den knappa
övervikten för ja-sidan i folkomröstningen. Nu är en del
partier tysta, vill glömma bort det löftet och ligger lågt
när EU-domstolen angriper denna fundamentalt viktiga
fackliga fråga.
EU-domstolens utslag hotar de svenska
kollektivavtalen. Den s.k. Vaxholmsdomen är ett svidande
nederlag för svensk fackföreningsrörelse. Domen är ett hårt
angrepp på löntagarnas rättigheter och slår fast att svenska
kollektivavtal och konfliktåtgärder strider mot den ”fria”
rörligheten för tjänster. I den s.k. Ruffertdomen
underkänner EU-domstolen de löner som finns angivna i tyska
kollektivavtal och tvingar en tysk delstat att acceptera
polska lönenivåer som ligger på ungefär halva den
kollektivavtalade nivån för löner.
Inom EU pågår en process för att
godkänna det s.k. ”Lissabonfördraget”. I Sverige har kravet
om en folkomröstning avvisats av riksdagens majoritet. Detta
trots att fördraget innebär att allt fler frågor och mer
makt flyttas från riksdagen och de andra nationella
parlamenten till olika maktorgan inom EU-systemet och därmed
ökar EU:s överstatliga karaktär. Det urholkar den svenska
demokratin. Enligt planerna ska riksdagen godkänna
”Lissabonfördraget” den 20 november trots att Irland, det
enda land som folkomröstar om fördraget, sagt nej.
Vi anser att de politiska partierna i
Sverige ska vägra att ratificera ”Lissabonfördraget” utan
först kräva tydliga förändringar i fördraget eller juridiskt
bindande undantag för att vi ska kunna bevara den svenska
arbetsrättsliga modellen med starka och fria parter som
förhandlar fram väl fungerande kollektivavtal som skapar
trygghet och ordning på arbetsmarknaden.
Lärarförbundets
lokalavdelningsordföranden i Stockholms län och Gotland
Mats Norrstad, Huddinge
Birgitta Valham, Nacka
Christina Flack, Täby
Anneli Silversten, Upplands Väsby
Mona Ekholm, Haninge
Kent Thorn, Värmdö
Håkan Lindkvist. Österåker
Jan-Erik Westerlund, Sigtuna
Bernt Richloow, Ekerö
Birgitta Eriksson, Södertälje
Saila Wallén, Vallentuna
Lotta Strand, Tyresö
Christina Wibom, Sollentuna |
Wallde Johansson, Upplands Bro
Inger Seffers, Gotland
Monica Sköld, Landstinget
Ingrid Degerholm, Vaxholm
Sam Olzon, Solna
Anita Mellberg, Danderyd
Eva Bengtsson, Sundbyberg
Bo Östlinder, Järfälla
Agnetha Olofsson, Botkyrka
Eva Brodin, Nynäshamn
Lena Jaktlund, Lidingö
Susanne Storck, Norrtälje
Monica Andersson, Salem |
GÖSTA
TORSTENSSON
2008-09-09
Tillbaka
eller
Startsidan |