nejtilleu_logga  Folkrörelsen Nej till EU 

Ett historiskt svek mot svensk fackföreningsrörelse

Under två dagar i slutet på förra veckan var Lavalmålet åter uppe i Arbetsdomstolen. Men det var inte själva sakfrågan, dvs. Byggnads och Elektrikernas fackliga blockad mot det lettiska företag Laval un Partneri vid skolbygget i Vaxholm för fem år sedan, som prövades. Den frågan anses avgjord av EU:s domstol i Luxemburg som i december 2007 lämnade ett så kallat förhandsavgörande i vilket Byggnads och Elektrikerna fick stryk på alla punkter.

Det som nu avhandlades i Arbetsdomstolen var istället om Laval un Partneri ska tilldömas skadestånd från de två LO-förbunden.

Målet har föregåtts av en del pennfäktning. Facket och arbetsgivarna har vardera två ledamöter i rätten. En av fackets ledamöter, Erland Olauson, betraktades som jävig av arbetsgivarsidan. Skälet var att han som före detta avtalssekreterare i LO varit inblandad i Lavalkonflikten. Resultatet blev att Lennart Olovsson, som tidigare ingick i Pappers ledning, tog över platsen som ledamot under Lavalmålet i Arbetsdomstolen.

Laval un Partneri företräds av advokaterna Anders Elmér och Martin Agell och Byggnads av advokat Peter Kindblom och Svenska Elektrikerförbundet av chefsjurist Dan Holke.

Laval kräver Byggnads och Elektrikerna, på nästan fem miljoner kronor.

Det första kravet är att de två LO-förbunden ska betala Lavals rättegångskostnader som uppskattas till ungefär två miljoner kronor.

Det andra kravet är att de fackliga organisationerna ska betala skadestånd. Eftersom EU:s domstol har konstaterat att Byggnads och Elektrikerna har agerat på ett felaktigt sätt när det lettiska byggföretaget blockerades och tvingades bort från skolbygget, så ska facket betala skadestånd till företaget, argumenterade Lavals advokater. Skadeståndet ska dessutom sättas högt eftersom Laval tvingades lämna Sverige under förnedrande former: ”Ett internationellt uppmärksammat rättsövergrepp.”

Byggnads ska betala 500.000 kronor i allmänt skadestånd, Byggettan ska betala ytterligare 500.000 kronor i allmänt skadestånd och Elektrikerförbundet ska betala 350.000 kronor i allmänt skadestånd. Dessutom ska Byggnads, Byggettan och Elektrikerförbundet tillsammans betala 1,42 miljoner kronor i ekonomiskt skadestånd.

Byggnads och Elektrikerna avslår alla krav på skadestånd.

De menar att felet ligger i lagstiftningen. I och med att EU:s uppfattning inte har skrivits in i svensk lag, så kan heller inte Byggnads lastas för att ha följt det regelverk Byggnads trodde gällde.

Om Arbetsdomstolen ändå anser att skadestånd ska utgå, så ska det jämkas rejält.
När det gäller rättegångskostnaderna, så har båda parter intresse av att saken prövas, hävdar Byggnads och Elektrikerna. Därmed bör var och en av parterna stå för sina egna kostnader.

Facket yrkade inte på några rättegångskostnader alls.

Det är lagstiftningen som är vilseledande, anser fackets advokater. Ska någon stämmas så är det staten.

Självklart ska de fackliga organisationerna inte betala några pengar till ett byggföretag från Riga i Lettland. Det vore horribelt eftersom de agerat helt i enlighet med gällande svensk lagstiftning. Dessutom har Laval gått i konkurs. Det är Svenskt Näringsliv som agerar bakom kulisserna. Deras syfte är att med EU som redskap försvaga den svenska fackföreningsrörelsen och pressa tillbaka de svenska löntagarna. (Finns det fortfarande någon som undrar varför SAF och Industriförbundet, som idag har fusionerats till Svenskt Näringsliv, var de ivrigaste förespråkarna för att Sverige skulle gå med i EU?)

Men det stora problemet är inte om de fackliga organisationerna ska tvingas att punga ut med fem miljoner kronor, utan att det fackliga etablissemanget har lagt sig platt och utan invändningar accepterar den antifackliga EU-domen. Det är ett historiskt svek mot de rättigheter svensk fackföreningsrörelse tillkämpade sig under 1900-talet. Det är också ett brott mot de löften som socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen utfärdade inför folkomröstningen om svenskt medlemskap i EU 1994. Då lovade de att Sverige fått garantier för den svenska arbetsmarknadsmodellen från EU.

GÖSTA TORSTENSSON
2009-04-07