Den irländska regeringen försöker lura det egna folket

Patricia McKenna, ordförande för irländska Peoples Movement, anklagar den irländska regeringen för politisk manipulation. De så kallade rättsliga garantier som den irländska premiärministern Brian Cowen fått av sina kollegor i de andra EU-staterna är enligt Patricia McKenna, ingenting annat än ”en övning i kreativ manipulation för att bedra den allmänna opinionen”.

Vid EU-toppmötet i Bryssel den 18-19 juni antog EU:s stats- och regeringschefer ett ”beslut” om så kallade ”rättsliga garantier” för Irland när det gäller familjepolitik, skattepolitik och säkerhetspolitik. Man var noga med att understryka att dessa ”garantier” inte påverkar de medlemsländer som redan har ratificerat fördraget.

- De rättsliga garantierna gäller bara Irland och ändrar ingenting i själva fördraget, sade Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt vid en presskonferens efter toppmötet i Bryssel.

På Aftonbladets ledarsida kommenterade man under rubriken ”EU-trolleriet övertygar inte”, att EU-toppmötet har gett Irland ”rättsligt bindande garantier” som ska få väljarna på den gröna ön att ändra sig. ”Hur det går är fortfarande osäkert. Räcker det verkligen att trolla med ord?”

Patricia McKenna framhåller att EU-ledarnas så kallade beslut förändrar ingenting i Lissabonfördraget. Om det skulle förändra bara ett enda ord, så måste fördraget genomgå en ny ratificeringsprocess i alla medlemsstater för att få det godkänt.

- Inte ett enda ord kommer att ändras i Lissabonfördraget av dessa garantier, vilket är skälet till varför medlemsstaterna 27 parlament inte behöver godkänna dem. De så kallade rättsliga garantierna är en tolkning av vad EU:s regeringschefer tror att Lissabonfördraget betyder.

- Men, om Lissabonfördraget träder i kraft så blir det EU:s domstol som ska tolka fördragen och besluta om hur de skall tillämpas. Ett politiskt beslut av ett tillfälligt sammansatt Europeiskt råd av premiärministrar och presidenter, vilket är det som vi presenteras inför, har ingen möjlighet att besluta om vad Lissabonfördraget innebär, säger Patricia McKenna, som är ordförande i Peoples Movement, systerorganisation till Folkrörelsen Nej till EU. Hon har tidigare under tio år varit EU-parlamentariker för De Gröna i Irland.

Patricia McKenna menar att Europeiska rådets ”beslut” att vissa bestämmelser i Lissabonfördraget betyder specifika saker enbart är en överenskommelse mellan 27 stats- och regeringschefer om hur de tror att saker och ting förhåller sig.

- Det så kallade beslutet är inte ett internationellt mellanstatligt avtal, därför att det inte kräver och inte kommer att underställas en ratificeringsprocess genom godkännande i de 27 medlemsstaternas nationella parlament. En sådan procedur är det normala för att ratificera internationella fördrag, och det är helt klart att utan en sådan legalt bindande ratificeringsprocess så har de så kallade rättsliga garantierna ingen juridisk status, säger Patricia McKenna.

Syftet med de ”garantierna” är att ge den irländska regeringen en förevändning att anställa en ny folkomröstning om Lissabonfördraget.

Irland är det enda av EU:s 27 medlemsländer där man tillåtet folket att uttrycka sin mening om den nya EU-grundlagen. Den 12 juni förra året röstade 53,4 procent av irländarna nej till Lissabonfördraget.

Den irländske EU-kommissionären Charlie McCreevy medgav i ett tal i Dublin den 26 juni i år, enligt tidningen Belfast Telegraph, att Lissabonfördraget skulle ha förkastats i de flesta medlemsstater om det hade underställts folkomröstningar, och att många EU-ledare var glada för att de inte hade några juridiska skyldigheter att hålla folkomröstningar i deras egna länder.

Patricia McKenna påpekar att de så kallade rättsliga garantierna inte ändrar en enda aspekt i Lissabonfördraget, det enda de gör är att återupprepa de försäkringar EU:s regeringschefer gav redan före den första irländska folkomröstningen om Lissabonfördraget.

- Dessa försäkringar som framfördes av ja-sidan var inte tillräckliga för att övertyga väljarna att rösta för fördraget, och de kommer att misstros av väljarna även i en andra folkomröstning.

Det framställs som Irland har tagit en tuff kamp för att få sina ”rättsliga garantier”, men det är bara en del av taktiken för att bedra folket, menar Patricia McKenna.

- Vägen till och presentationen av dessa så kallade rättsliga garantier är ett medvetet försök att avleda uppmärksamheten från Lissabonfördragets innehåll, vilket kommer att vara oförändrat vid den andra folkomröstningen.

- Överdrifterna om den irländska regeringens hårda kamp för att säkra dessa garantier är enbart ett smart trick som syftar till att få folk att tro att Irland efter en lång kamp förmådde uppnå någonting. Men allt de har åstadkommit är en repetering av ja-sidans argument bekräftade av EU:s stats- och regeringschefer.

- Även löften om ett framtida protokoll är irrelevanta för om Lissabonfördraget träder i kraft så kan inget protokoll ta tillbaka vad Lissabonfördraget har slagit fast, och det kommer att bli EU-domstolen som kommer att avgöra vad fördraget innebär, avslutar Patricia McKenna.

GÖSTA TORSTENSSON