2011-03-28

EU-ledarna välkomnade på EU-toppmötet den 24-25 mars det lagstiftningspaket som EU-kommissionen föreslagit för att styra medlemsstaternas ekonomiska politik. Konsekvenserna av lagstiftningspaketet blir bland annat att EU kan lägga sig i lönebildningen i Sverige. Det är därför fackföreningsrörelsen kräver rättsligt bindande garantier för att skydda den svenska kollektivavtalsmodellen.

Paketet består av två delar, där en del går ut på att stärka eurons stabilitetspakt med hårdare straff som blir lättare att dela ut.

EU vill lagstifta om statsskuld och budgetunderskott, något som LO:s ekonom Monika Arvidsson innebär att EU "lagfäster nyliberal politik". Kommissionen ska kunna ställa krav på krisande länder vad gäller budgetunderskott och offentlig skuldsättning, och utdöma böter på 0,2 procent av BNP för det land som inte följer kraven på nedskärningar. Böterna kan då bara stoppas av en kvalificerad majoritet i ministerrådet.

- Trots att den ekonomiska krisen i huvudsak har orsakats av finansmarknaderna, är förslagen till åtgärder i huvudsak inriktade på försämrade villkor för löntagarna. Nu pressas löntagarna i flera europeiska länder av krav på lägre löner, höjd pensionsåldern och försämrade arbetslöshetsförsäkringar. Sådana åtstramningspaket är inte bara orättvisa, de riskerar dessutom att försämra tillväxten och förvärra situationen, säger Wanja Lundby-Wedin, ordförande i LO.

Den andra delen i lagstiftningspaketet rör så kallade makroekonomiska obalanser. EU-kommissionen och länderna ska sinsemellan hålla koll på varandra vad gäller bostadsbubblor, handelsunderskott, lönenivåer och skuldnivåer. EU-kommissionen ska kunna lägga fram rekommendationer på "korrigerande åtgärder", till exempel att kräva försämringar av våra sociala trygghetssystem, tvinga oss att skära i välfärden och sänka lönerna i den offentliga sektorn.

- Lönebildningen sköts bäst av arbetsmarknadens parter. Det är därför orimligt att som nu föreslås, ge EU-kommissionen inflytande över lönenivåer och förhandlingssystem, säger Wanja Lundby-Wedin.

I sammanhanget finns det anledning att erinra om att lagstiftningspaketet sannolikt står i strid med EU:s grundlag. I Lissabonfördragets artikel 153 anges att EU inte kan reglera "löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout".

- När Sverige gick med i EU lovade kommissionen att den svenska modellen inte skulle röras. Det var felaktigt. Nu vill vi ha tydliga och bindande garantier, säger Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO.

EU:s ministerråd, EU-kommissionen och EU-parlamentet ska under våren förhandla om lagförslagen. Ett beslut ska fattas på EU-toppmötet i juni.

GÖSTA TORSTENSSON