2011-12-10

Islands ekonomi kollapsade 2008. Tre år senare ökar sysselsättningen, utrikeshandeln visar på ett överskott och Island lånar på de internationella kapitalmarknaderna till lägre räntor än eurozonens krisländer.

Island hamnade i en katastrofal finanskris av samma skäl som flera EU-länder, framför allt Irland. En handfull spekulanter, de så kallade finansvikingarna, tog kontrollen över de stora bankerna och med bankerna som språngbräde kastade de sig ut i hejdlösa spekulationer på EU:s avreglerade inre marknad.

När spekulationsbubblan sprack stod bankerna med skulder på omkring tio gånger den isländska bruttonationalprodukten. Det var värre än i något annat europeiskt land. En efter en gick de isländska bankerna omkull, arbetslösheten steg, människor gick i personlig konkurs, den isländska kronan föll som en sten och många islänningar flydde utomlands. Island stod på randen till konkurs. Regeringen blev tvungen att låna tio miljarder dollar av Internationella valutafonden för att rädda landet.

Mindre än tre år senare fastslår både OECF och IMF att Island har klarat det som inget annat europeiskt krisland har klarat; Island har kontroll över sin egen ekonomi. Den isländska ekonomin växer med 2-3 procent 2011 och 2012. Underskottet i statsbudgeten minskat från omkring 10 procent av BNP 2009 till tre procent i år. Arbetslösheten är på 6,5 procent, bara hälften av nivån i Grekland, Irland och Portugal. Inflationen som var över 18 procent i januari 2009 var nere på 2,8 procent i april 2011.

Två grundläggande politiska åtgärder skiljde Island från Irland och de andra krisande EU-länderna. För det första införde de full kontroll av kapitalrörelserna in och ut från Island. För det andra har Island en egen valuta som sjönk med 50 procent.

Den försvagade isländska kronan gjorde inhemska varor och tjänster billigare i förhållande till utländska. Exporten från Island och turismen till Island har ökat, medan importen är mindre än tidigare. Detta har gett ett stadigt ökande handelsöverskott som ger hårdvaluta till statskassan.
Enligt Islands finansminister Steingrímur J. Sigfússon var det möjligheten att devalvera den egna valutan som var avgörande för att få Islands ekonomi på fötter. Den möjligheten har inte Irland, Portugal, Grekland eller andra skuldtyngda länder som ingår i EU:s valutaunion.

- Devalveringen av den isländska kronan har helt uppenbart stärkt ekonomin. Inte minst för exportindustrin och för konkurrensutsatt industri har den haft stor betydelse, säger Steingrímur J. Sigfússon, som också är ordförande för Islands motsvarighet till Vänsterpartiet.

Han är säker på att situationen hade varit värre utan denna möjlighet.

- Men det hade också sitt pris i form av ökade kostnader för dem som hade utländska lån. Men för industrin i allmänhet, särskilt export- och den konkurrensutsatta industrin har det betytt mycket.

GÖSTA TORSTENSSON