|
Asylfrågor ska öppna
för danskt ja till nya EU-grundlagen
Ja till en ny EU-grundlag, men nej till EU:s
flykting- och invandringspolitik. Så förbereder den danska
regeringen sin strategi för nästa folkomröstning: Den skall bli
ett ”utlänningsval”
Danmarks liberale
statsminister Anders Fogh Rasmussen vill inte längre avskaffa
alla de danska EU-undantagen. Flyting- och invandringspolitiken
skall fortsatt styras av det danska folketinget, menar han nu.
Denna nya strategi
går ut på att danskarna inte bara skall rösta ja eller nej till
den kommande författningen. De skall också rösta om undantaget
från överstatliga rättsfrågor, och möjligen också om
undantaget för att delta i EU:s försvarspolitik, och om EMU.
Det kan innebära en valsedel med flera
avkryssningsrutor; ungefär som ”smörrebrödslistan” på en
finare dansk lunchrestaurang. Tekniskt sett är detta ingen nyhet
i danska val. Här sätter väljarna kryss med en blyertspenna vid
ett önskat parti, eller en bestämd politiker, som alla är uppförda
på samma stora valsedel. (Dock bara ett kryss per valsedel.). Den
drivne strategen Fogh Rasmussen har flera skäl till att lansera
en smörrebrödslista inför nästa danska EU-omröstning.
I valet mellan de
egna lagarna och EU:s mer liberala regler är Anders Fogh
Rasmussen själv långt mer ”dansk” än ”EU-vän”.
Med möjligheten för
att behålla en restriktiv dansk politik, ökar sannolikheten för
ett ja till en kommande EU-författning.
Därtill sår statsministern medvetet split inom oppositionen.
Socialdemokraterna skulle kunna avvisa strategin. Men det stora
oppositionspartiet har krupit baklänges i utlänningsfrågorna i
över ett år. Så sent som i mitten av september slöt partiet
ett avtal med regeringen om reglerna för uppehållstillstånd vid
giftermål mellan danskar och utlänningar. En reträtt från den
s-linjen är därför mindre sannolik. Kort därefter meddelade
socialdemokraternas partiordförande Mogens Lykketoft att man
sluter upp bakom regeringens förhandlingsmodell.
Det får nu
mittenpartiet radikale venstre att rasa över vad man uppfattar
som socialdemokratisk opportunism. Statsminister Anders Fogh
Rasmussen vidgar på så vis sprickan mellan de två tidigare
regeringspartnerna.
Ytterligare en fördel – sett med regeringens ögon –
är att dansk folkeparti berövas ett argument till att säga nej
till en EU-författning. I tidigare EU-omröstningar har ja-sidan
anklagat nej-sidan för att vara nationalistisk och främlingsfientlig.
När ja-sidan smälter
samman med den restriktiva linjen i dansk utlänningspolitik, håller
inte det argumentet längre.
Men den utstuderade
strategin förutsätter att regeringen kan förhandla sig fram
till ett sådant undantag på regeringskonferensen om en
EU-grundlag som startade den 4 oktober i Rom. Principen att låta
ett land välja vad man vill vara med i är i och för sig en
styggelse i EU.
Men i det här
fallet skulle Danmark komma med i fler områden än med gällande
undantag. Dessutom är principen beprövad och känd:
Storbritannien och Irland har just ett sådant förhållande till
EU i rättsliga frågor.
STAFFAN DAHLLÖF
KRITISKA
EU-FAKTA Nr 88 November 2003
|
