De stora medlemsländerna (och Sverige) vill ha en president 

De stora EU-länderna, framför allt Tyskland och Frankrike, har under vintern och våren varit pådrivande i debatten om framtiden EU. Tillsammans har de lagt fram förslag efter förslag om hur den framtida unionen ska styra och organiseras.

De föreslår bland annat att en vald president ska leda EU:s ministerråd i fem år och vara unionens röst i internationella sammanhang. Spanien och Storbritannien har lagt fram ett liknande förslag till konventet.

Frågan är central i det pågående konventet om EU:s framtid. Ska ordförandeposten i EU:s ministerråd liksom nu rotera mellan medlemsländernas regeringar eller ska ordföranden utses för fler år i sträck?

Sju mindre EU-länder har gått samman och förkastat förslaget om en permanent president. Dessa länder är Belgien, Holland, Luxemburg, Finland, Österrike, Irland och Portugal. En permanent president skulle försvaga kommissionen och dess ordförande, menar de sju länderna, som i kommissionen ser en beskyddare av små medlemsstaters intressen. De är också rädda för att posten som EU-president skulle vara vikt för de stora länderna.

Helst vill de sju att man behåller dagens system där unionens ordförandeskap roterar var sjätte månad mellan samtliga medlemsländer. Men efter de stora ländernas förslag tror de att det knappast går att behålla dagens roterande system. De vill dock att ordförandeskapet fortsätter att växla mellan medlemsländerna, men att ordförandeskapet växlar vartannat eller vart tredje år.

Stormakternas förslag om en EU-president stöds av regeringarna i Sverige och Danmark. Den svenska regeringen har dock stött på patrull i riksdagen. Med 168 röster mot 129 avvisades socialdemokraternas åsikt att tanken på en vald ordförande för EU "kan vara intressant".

Socialdemokraterna i riksdagens sammansatta utskott för konventsfrågor anser att tanken på en vald ordförande bör diskuteras. Men företrädare för riksdagens övriga sex partier tycker att en vald ordförande för rådet mest innebär nackdelar och gynnar stora stater. Alla medlemsstater ska ha rätt att utöva ordförandeskapet, anser de.

Utöver att ministerrådets arbete ska bli effektivare och få en tydligare ledning genom att det skapas en post som vald ordförande, vill den svenska regeringen även stärka EU-kommissionen och EU-parlamentet.

EU-parlamentet ska få mera makt genom att få möjlighet att ha medbeslutanderätt över fler sakområden, till exempel asyl och migrationspolitik.

EU-kommissionens ställning ska också stärkas genom att den inte bara ska kunna dela ut varningar inom till exempel det ekonomiska området, utan också rena sanktioner.

GÖSTA TORSTENSSON

KRITISKA EU-FAKTA Nr  81 Maj 2003