Kraftiga protester mot storföretagens Acta-avtal
 

Ett handelsavtal som dödar fattiga. Det är en av anklagelsepunkterna som riktas mot Acta-avtalet. Den hårda kritiken har nu tvingat EU-kommissionen att ge EU-domstolen i uppdrag att granska avtalet.

Det är starka intressen som ligger bakom det så kallade Acta-avtalet. Acta är en förkortning av Anti-Counterfeiting Trade Agreement. Företagsjättar inom såväl klädbranschen som läkemedelsindustrin har länge ondgjort sig över att de går miste om profiter på grund av illegala eller legala kopior av deras varor.

Påtryckningar från dessa företag har lett till att de rika länderna försökt förhandla fram en starkare immaterialrätt i FN och WTO. Länder som Kina och Indien har motsatt sig detta, eftersom det bland annat kan leda till att miljontals fattiga inte har råd att köpa mediciner.

När de rika länderna insåg att det inte var möjligt att gå via existerande internationella organisationer tog USA och Japan istället initiativ till Acta-avtalet 2006. Syftet med avtalet sägs vara att bekämpa piratkopierade varor och varumärkesintrång.

Ett par år senare anslöt sig EU, Schweiz, Australien, Singapore, Sydkorea och Nya Zeeland till förhandlingarna om handelsavtalet. Också Mexiko deltog ett tag, men valde sedan att dra sig ur.

26 januari i år skrev 22 medlemsstater i EU, bland annat Sverige, under avtalet. Fem stater, däribland Tyskland, valde att inte skriva under eftersom protesterna mot handelsavtalet varit väldigt starka.

Avtalet måste också ratificeras av de nationella parlamenten, och här har processen stött på förhinder. Ett antal EU-länder, framförallt i Östeuropa, har beslutat att skjuta upp omröstningen om avtalet eller säga nej till det efter omfattande inhemska protester.

För att lugna opinionen tog EU-kommissionen 22 februari därför beslut om att låta EU-domstolen granska Acta-avtalet.

I Sverige har mindre protester mot Acta-avtalet arrangerats på flera orter, men någon proteststorm går det knappast att tala om. Med tanke på att relativt få är medvetna om att det överhuvudtaget finns något som heter Acta-avtalet är det kanske inte så förvånande.

Media har inte ägnat handelsavtalet särskilt stort utrymme, och den parlamentariska debatten är ljummen. Justitieminister Beatrice Ask hävdar att Acta-avtalet inte innehåller något som svensk lag inte redan säger.

Det finns dock skrivningar i avtalet som tyder på motsatsen.

Kritiker menar att Acta öppnar upp för att människor ska kunna straffas för fildelning utan att ha hörts i domstol, eftersom avtalet uppmanar till ”samarbete mellan internetleverantörer och rättighetsägare för att bemöta relevanta intrång i den digitala miljön”.

Många oroar sig också för att yttrandefriheten hotas när upphovsrätt och patenträtt tydligt ställs i första rummet. Det är uppenbart att syftet med avtalet är att skydda storföretagens intressen, och inte medborgarnas.

Men framförallt är Acta-avtalet ett hot mot fattiga människors tillgång till livsnödvändiga mediciner. Vad det handlar om är så kallade generiska läkemedel. Detta är mediciner till vilka patentet gått ut, vilket innebär att de kan kopieras legalt och säljas till en lägre kostnad.

Läkare utan gränser uppger själva att de behandlar runt 170.000 hivpatienter runt om i världen med kopierade läkemedel, och organisationen är orolig för vad Acta-avtalet innebär för människors hälsa.

– I slutändan är det här en fråga om liv eller död, förklarar Michael Gylling Nielsen på Läkare utan gränser i Danmark för tidningen VLT.

– De möjliga konsekvenserna av avtalen är att många av de hundratusentals människor som exempelvis har hiv/aids inte kommer att få den behandling de behöver.

Även detta avfärdar dock Beatrice Ask, utan närmre argumentation. Men Läkare utan gränser och andra liknande organisationer står på sig och förklarar att hotet är reellt. Läkemedelsbolag kan hävda att de som tillverkar kopiorna överträder patenträttigheterna, vilket kan leda till segdragna rättsliga konflikter som stoppar tillverkningen. Under tiden står patienterna utan sin medicin.

Att de multinationella företagsjättarna vill stärka sin makt och kontroll är ingen nyhet. Acta-avtalet innebär just en sådan möjlighet. Det är redan nu uppenbart att det beror på de folkliga protesterna om de kommer att lyckas.

LISA ENGSTRÖM

 

Kritiska EU-fakta nr 126 2012