September 2009 -  Extra

Kvinnor uppmanas rösta nej till Lissabonfördraget

En kampanjgrupp av 40-tal personer som kallar sig ”Kvinnor säger Nej till Lissabon igen” har lanserats i Dublin. I ett pressmeddelande säger gruppen att ”som feminister och anhängare till Europa från lokalsamhället, politiken, fackföreningarna, akademien, media och nöjesbranschen tar vi avstånd från det Europa som föreslås i Lissabonfördraget och vi uppmanar kvinnor att rösta nej igen i folkomröstningen 2 oktober”.

De menar att fördraget handlar om ”business” och EU-elitens intressen. ”Varför skulle annars den nationella arbetsgivarorganisationen, IBEC, välkomna Lissabonfördragets artikel 14, som IBEC säger uttrycker ”den lagliga basen för en ökad liberalisering av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”, särskilt då hälsovårds-, utbildnings-, transport-, energi-, miljö- och audiovisu-ella tjänster?

En majoritet av kvinnorna arbetar i offentlig sektor, och kvinnor använder sig av offentliga tjänster mer än män. När denna service försämras genom privatiseringar och får dålig kvalitet, så är det i första hand kvinnor som drabbas och får bära ytterligare bördor, menar gruppen. Lissabonfördraget handlar inte om att tjäna kvinnor och garantera mänskliga rättigheter för dem som bor i EU.

Gruppen uppmanar kvinnor att informera sig om detaljerna i fördraget och att rösta nej. Talespersonen Ailbhe Smith säger att ett EU som har konkurrensen som viktigaste ledstjärna får förödande konsekvenser för kvinnor, särskilt kvinnor som lever under utsatta förhållanden.

Gruppen säger att fördragets rättighetsstadga inte går tillräckligt långt för att tjäna de behov som kvinnor har. De säger att stadgan inte berättigar kvinnor rätten till barnomsorg, till reproduktion och sexuella rättigheter, till en bostad, till skilsmässa och till frihet och skydd från mäns våld.

”Rättighetsstadgan har varit ett juridiskt riktmärke för EU:s domstol sedan 2000, och varenda gång löntagarnas rättigheter har kommit i konflikt med näringslivets rättigheter så har domstolen favoriserat ’business’. Samma sak skulle hända med kvinnors rättigheter”, konstaterar gruppen.

Patricia McKenna som är ordförande för Peoples Movement, säger att alla framträdande kvinnor som kampanjar för ja-sidan kommer från en privilegierad bakgrund. Hon tillägger att få av dem är arbetslösa eller arbetar i utsatta och marginaliserade områden.

Jan-Erik Gustafsson

Ett slag i ansiktet på irländska löntagare

Peoples Movements ordförande Patricia McKenna kritiserar EU-kommissionen för dess beslut att tillåta den polska regeringen att bevilja ett bidrag på 54,5 miljoner euro i stöd till den amerikanska datortillverkaren Dell för att företaget ska kunna flytta sin verksamhet från Irland till Polen.

McKenna säger: ”Detta beslut av EU-kommissionen är ett slag i ansiktet på de irländska löntagarna och visar på EU:s hyckleri och åsidosättande av irländska jobb. Det är verkligen ironiskt att här på Irland uppmanar EU-kommissionen de irländska väljarna att rösta ja till Lissabon-fördraget under förevändningen att skapa jobb och förbättra ekonomin, samtidigt som den tillåter nya medlemsstater som Polen att utbetala massiva finansiella mutor till företag som flyttar sin verksamhet från Irland.”

McKenna säger vidare: ”Det är totalt oacceptabelt att EU-kommissionen sanktionerar beteendet att nya medlemsstater kan muta och påtvinga stora multinationella företag att flytta sin verksamhet från en medlemsstat till en annan, och lämna tusentals löntagare arbetslösa, när det samtidigt förbjuder Irland att göra samma sak.”

Det var i januari som Dell tillkännagav att flytta verksamheten från Limerick till lågkostnadsmiljön i Lodz i Polen vilket medför omkring 2.000 förlorade irländska jobb. Tidigare i år försvann 200 jobb i Dells fabrik i Cherrywood, Dublin.

Nyligen blev det känt att EU-kommissionen avsatt 14,8 miljoner euro för att hjälpa tidigare Dellarbetare att hitta nya jobb på Irland. Men McKenna kommenterar: ”Det är en bit välsignad rikedom och propaganda för Lissabonfördraget utlovar pengar, när det viktigaste skälen för att jobben försvunnit har sanktionerats av EU-kommissionen.”

Jan-Erik Gustafsson

Opinionsundersökningar på Irland visar olika resultat

En ny irländsk opinionsundersökning från Gael Poll redovisar en klar majoritet mot Lissabonfördraget inför folkomröstningen fredagen den 2 oktober. Undersökningen offentliggjordes den 21 september och genomfördes veckan innan med närmare 1.500 personer från hela Irland (Dublin, Cork, Limerick, Waterford, Kilkenny, Galway, Athlone, Tralee, Dundalk och Letterkenny). 50 procent av de tillfråg-ade kommer att rösta nej, 35 procent ja och 15 procent vet inte.

En annan undersökning som tidningen Irish Times låtit göra och publicerade den 25 september, visar att 48 procent av irländarna tänker rösta ja och 33 procent nej. Nästan en femtedel 19 procent har fortfarande inte bestämt sig.

Storföretagen satsar miljoner för ett ja

Dagstidningen The Irish Times rapporterar att EU-parlamentarikern Joe Higgins, Socialist Party, har begärt att den irländska regeringen förhindrar storföretagen Ryanair och Intel från att spendera miljoner euro för ett ja till Lissabonfördraget i folkomröstningen den 2 oktober.

– Det finns ett monumentalt hyckleri här i den meningen att massmedia och etablissemanget för Lissabonfördraget inte har väckt en enda fråga om det faktum att Ryanair och Intel sätter av upp till en miljon var i sina ja-kampanjer. Om det hade varit privata företag på nej-sidan hade blivit ett massivt ståhej med krav på utredningar, säger Joe Higgins.

Frankrikes EU-minister: EU måste ha en försvarsbudget

I en intervju med franska nationalförsamlingens EU-kommitté bekräftar Frankrikes EU-minister Pierre Lellouche att den franska utrikesförvaltningen arbetar med inrättandet en ny diplomatisk service för EU, vilket Lissabonfördraget möjliggör. Han säger: ”Inom Quai d’Orsay [utrikesministeriet] arbetar vi redan med att definiera karaktären, omfånget och uppdraget för denna nya service i nära samarbete med våra partners.”

Han föreslår också att EU ska ha en försvarsbudget på samma sätt som man en budget för jordbruket. Han säger: ”För att nå framgång i ’försvaret av Europa’ så ska det inte vara på det sättet att utgifter som rör säkerheten är fullständigt åtskilda från EU:s finansiella perspektiv. Varför ska tre medlemsstater bidra med 2/3 av de 27 medlemsländernas militärutgifter? Vi måste få upp dessa frågor på bordet på samma sätt som jordbrukspolitiken, tekniska innovationer eller miljön”.

Lellouche bekräftar också att han ”kommer att göra allt” för att säkerställa att Strasbourg förblir ”Europas huvudstad”.

Irland får inte välja EU-kommissionär

Den irländska editionen av Sunday Times rapporterar att Anthony Coughlan, sekreterare för the National Platform EU Research and Information Centre och lektor vid Trinity College i Dublin, har sagt att Irland inte kommer att få sista ordet att välja sin EU-kommissionär om Lissabonfördraget går igenom.

Coughlan konstaterar att ordalydelsen i EU-fördragen kommer att ändras så att medlemsstaterna att endast kan ”föreslå” sitt val av kommissionär till skillnad från Nicefördraget som ger medlemsstaterna rätt att ”nominera” sin kandidat.

Garret FitzGerald, tidigare ordförande för partiet Fine Gael och anhängare av Lissabonfördraget, har medgivit att ”detta kommer att ge EU-kommissionens president åtminstone den teoretiska möjligheten att avvisa en med-lemsstats förslag till kommissionär”.

Toryledare lovar folkomröstning i brev till Tjeckiens president

Den brittiska högerledaren David Cameron lovar i ett brev till Tjeckiens president Vaclav Klaus att hålla en folkomröstning om Lissabonfördraget om Tories vinner valet nästa år, rapporterar den brittiska tidningen The Daily Mail.

Förutsättningen för en brittisk folkomröstning är dock att Vaclav Klaus fördröjer undertecknandet av Lissabonfördraget så att ett nyval hinner genomföras i Storbritannien, skriver Cameron i brevet.

Senast 3 juni 2010 måste det brittiska parlamentsvalet genomföras.
Opinionen i Storbritannien är stark EU-skeptisk och en folkomröstning skulle förmodligen fälla Lissabonfördraget.

Nicolas Sarkozy kritiserar Tjeckiens president

Frankrikes president Nicolas Sarkozy uppskattar inte att Tjeckiens president Vaclav Klaus in i det längsta drar ut på tiden för ett undertecknande av Lissabonfördraget. Även om irländarna röstar ja till fördraget väntas Klaus dröja med sin underskrift.

– Jag har klart uttryckt att om Irland röstar ja, kommer det inte att komma på fråga att vi kommer att stanna kvar i ett ingenmansland med ett Europa som inte har institutionerna för att hantera kriser, säger Sarkozy till EUobserver.

Tjeckiens parlament godkände Lissabonfördraget i maj. Men Vaclav Klaus, som är en välkänd EU-kritiker, har tidigare sagt att även om irländarna röstar ja till fördraget den 2 oktober kommer han att invänta den tjeckiska författningsdomstolens be-dömning av en ny överklagan mot fördraget.
 

Lissabonfördraget kan överklagas i Tyskland

Tysklands godkännande av Lissabonfördraget kan försenas efter att fördraget åter har överklagats till Tysklands författningsdomstol.

Nyligen antog det tyska parlamentet de nya lagar som enligt Tysklands författningsdomstol behövdes för att landet skulle kunna ratificera Lissabonfördraget.

En grupp personer med bland andra Diether Spethmann, förre styrelseordföranden i storföretaget Thyssen, har nu överklagat parlamentets behandling av lagarna. Till tyska media säger Spethmann att behandlingen varit ”omdömeslös och ytlig”.

Diplomater i Berlin tror att domstolen kommer att snabbehandla frågan och avvisa klagomålet men att ”man aldrig kan vara säker” på hur domstolen väljer att agera.