Folkstyre i stället för supermakt - Sverige ut ur EU

Folkrörelsen Nej till EU arbetade aktivt för att Sverige inte skulle bli medlem i Europeiska Unionen. Redan inför folkomröstningen 1994 varnade vi för utvecklingen mot ett Europas Förenta Stater. Steg för steg går EU mot en federation. Förslaget till ny grundlag för EU konstituerar denna form av statsbildning. EU ska bli en supermakt på den globala arenan i likhet med USA.

Införandet av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) har medfört att den ekonomiska politiken har likriktats och EU fått mer ekonomisk makt över medlemsstaterna. Följden har blivit ökad arbetslöshet, försämrad välfärd, försämrad miljö och urholkad konsumentsäkerhet.

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik har successivt förstärkts och i princip har beslut tagits om gemensamt försvar. Stater som utsätts för väpnat angrepp ska bistås av de andra länderna med alla till buds stående militära och andra medel. Unionen och dess medlemsstater ska handla i en anda av solidaritet om en medlemsstat är föremål för en terroristattack eller en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor. I sådana fall ska alla instrument, inklusive militära, som står till unionens förfogande mobiliseras.

Flyktingpolitiken har blivit allt mer restriktiv och inhuman. En mur har byggts upp runt unionen mot omvärlden. Kontrollerna vid EU:s inre gränser har i praktiken försvunnit, vilket har medfört ökad insmuggling av sprit, tobak och narkotika samt s k trafficking (handel med kvinnor).

Demokratin har urholkats. En stor del av de beslut som tidigare fattades i nationella parlament fattas nu i slutna och icke folkvalda organ inom EU. Denna urvattning av demokrati fortsätter. Dels genom att vetorätten avskaffas på nästan alla områden. Dels ändras röstfördelningen inom EU så att större länder får mer att säga till om på de små ländernas bekostnad.

Medlemskapet i EU innebär således idag något helt annat än det vi folkomröstade om 1994. Det nya förslaget till EU-grundlag klargör denna utveckling av unionen i riktning mot en allt mer centraliserad, byråkratiserad och odemokratisk EU-stat.

Folkrörelsen Nej till EU anser mot denna bakgrund att Sverige ska lämna Europeiska Unionen.

 

Folkomrösta om EU-konstitutionen

Det förslag till konstitution som föreslagits av EU:s så kallade framtidskonvent innebär den mest omfattande förändringen av EU någonsin. Allt mer makt flyttas från de nationella demokratierna till EU:s överstatliga institutioner, samtidigt som de stora medlemsstaterna radikalt stärker sitt inflytande på de mindre medlemsstaternas bekostnad

Konstitutionsförslaget formaliserar tidigare domslut som innebär att EU:s lagar har företräde framför medlemsländernas lagar – även grundlagar. Enligt förslaget ska det inrättas en EU-president, en EU-utrikesminister, en EU-finansminister och en EU-åklagare. EU ska också ha en flagga, nationalsång, valuta och nationaldag.

EU:s polissamarbete, Europol, blir överstatligt och EU-polisen får befogenheter att genomföra operativa aktioner i medlemsländerna. EU:s militärsamarbete ska utvecklas så att EU dels blir en försvarsallians, dels ska kunna genomföra storskaliga militära operationer i andra länder.

Folkrörelsen Nej till EU kräver att regeringen lägger sitt veto under förhandlingarna om den nya konstitutionen. Om så inte sker måste det svenska folket få ta ställning till konstitutionsförslaget i en folkomröstning.

 

Nej till EMU

Folkrörelsen Nej till EU deltog i kampanjen mot EMU år 2003. Det blev ett rungande nej till ett svenskt medlemskap. Nu gäller det att folkets vilja respekteras och att vi inte bakvägen tvingas bli medlem genom ett accepterande av den nya konstitutionen. I denna slås fast att euron är unionens valuta.

Sverige har inte som Danmark och Storbritannien rättsligt undantag från EMU. Det är viktigt att vi kräver ett permanent undantag för att säkerställa svenska folkets nej till euron. Detta undantag bör vara av brittisk modell, vilket ger större ekonomisk-politisk handlingsfrihet än det danska.

Folkomröstningen gällde EMU:s tredje steg, d v s valutaunionen. Sverige deltar i de två första stegen, d v s fri rörlighet för kapitalet, politiskt oberoende riksbank samt viss samordning av den ekonomiska politiken (konvergenskraven). Vi anser att Sverige inte ska vara med i EMU över huvud taget eftersom det inskränker vårt självbestämmande gällande den ekonomiska politiken.

Folkrörelsen Nej till EU kräver att riksdag och regering agerar för att Sverige ska få ett permanent undantag från deltagande i EMU.

 

Återupprätta neutraliteten

Redan före folkomröstningen 1994 påpekade EU-kommissionen för de svenska förhandlarna att Maastrichtfördraget innehöll fyra områden som strider mot de krav folkrätten ställer på en neutral stat nämligen:
1. deltagande i framtida försvar
2. gemensam ekonomisk sanktionspolitik
3. gemensam försörjningsregim vad gäller kol och stål
4. gemensam försörjningsregim vad gäller klyvbara material.
Dessa var viktiga skäl att säga nej till EU redan då. Men EU-anhängarna garanterade att Sverige skulle kunna behålla neutraliteten trots EU-medlemskap. Idag är doktrinen om neutralitet förpassad till historien. Nu talas enbart om alliansfriheten och då bara om militär alliansfrihet.

I förslaget till ny konstitution förstärks det militära samarbetet inom unionen. Försvarspolitiken ska leda till ett gemensamt försvar och vissa stater ska kunna gå före i denna utveckling.

EU ska också kunna bekämpa terrorism med militära medel utanför unionens gränser. Inte nog med att EU blir en försvarsallians, den ska också bli en union som inte drar sig för att skicka stridande trupp till att ”bekämpa terrorism” i andra delar av världen.

Sverige ingår i ett vapensamarbete inom EU med förpliktelser att förse andra länder med vapen oavsett om de befinner sig i väpnad konflikt eller ej. Det är en form av militär allians. Sverige dras allt djupare in i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete.

Folkrörelsen Nej till EU kräver att riksdag och regering värnar den militära alliansfriheten. Vi kräver att den svenska neutralitetspolitiken återupprättas genom både politisk och militär alliansfrihet.

 

Solidaritet med utvecklingsländerna

Det storskaliga jordbruket och de stora livsmedelsbolagen inom EU subventioneras kraftigt, vilket medför att jordbruksprodukter kan säljas till underpriser på världsmarknaden. Denna systematiska dumpning av priserna slår ut lokal produktion och ruinerar småbönder i såväl de fattiga som de rika länderna. I utvecklingsländerna bidrar detta till ökad fattigdom och undernäring. Även EU:s höga handelstullar mot omvärlden, krav på patentregler och kapitalliberaliseringar snedfördelar jordens resurser till utvecklingsländernas nackdel.

EU är, i internationella organisationer som WTO, drivande för att påtvinga de fattiga länderna avregleringar och strukturrationaliseringar. Allt från sjukvård och utbildning till vattenförsörjning och kommunikationer, ska privatiseras och säljas ut till multinationella storföretag.

Folkrörelsen Nej till EU kräver att riksdag och regering aktivt agerar mot EU:s protektionistiska jordbruks- och handelspolitik.

 

Humanare flyktingpolitik

Asyl- och flyktingpolitiken inom EU handlar i första hand om gränskontroll vid den gemensamma yttre gränsen. Den restriktiva flyktingpolitiken med bland annat visum- och transportörkrav gör det allt svårare för asylsökande att komma in i EU. Alla som passerar de yttre gränserna registreras bland annat i databasen Schengen Information System (SIS). Inskränkningar i asylrätten bryter mot FN:s flyktingkonventionen och äventyrar rättssäkerheten för de asylsökande.

EU förbereder dessutom en gemensam invandrar- och flyktingpolitik med förslag om att övergå från minimi- till maximiregler.

Folkrörelsen Nej till EU kräver att regering och riksdag verkar för att enskilda medlemsländer får rätt att föra en human och generös flyktingpolitik.

 

Värna medborgliga fri- och rättigheter

Inrikes- och rättsliga frågor håller på att bli överstatliga. Redan finns ett embryo till en federal polisstyrka, Europol. Ett federalt juridiskt system bildas. Det finns också förslag på att inrätta en EU-åklagare och en europeisk arresteringsorder. En svensk medborgare kan redan idag  utlämnas till ett annat EU-land. I framtiden ska svenska medborgare även kunna utlämnas för handlingar som inte är straffbara i Sverige. Det är ett hot mot de medborgliga fri- och rättigheterna.

Folkrörelsen Nej till EU kräver att regering och riksdag verkar för att enskilda medlemsländer har rätt att föra en oberoende politik inom det inrikes- och rättsliga området.

 

Slå vakt om välfärden

Sedan EU-inträdet har avregleringar och privatiseringar satt den offentliga sektorn i Sverige under hård press. Detta har lett till försämrad service för det stora flertalet, sämre arbetsmiljö och särskilt kvinnorna har drabbats när de offentliga utgifterna skurits ned.

EU:s konkurrensregler och upphandlingsdirektiv driver fram en privatisering av offentlig verksamhet och avskaffande av statliga monopol som tillkommit av till exempel folkhälsoskäl.

I EU:s bindande riktlinjer för den ekonomiska politiken anmodas medlemsländerna att minska de offentliga utgifterna, sänka skatterna och att genomföra strukturella reformer av socialförsäkringarna och på arbetsmarknaden. EU:s så kallade stabilitetspakt sätter en tvångströja på den ekonomiska politiken och tvingar fram minskade offentliga utgifter och social nedrustning.

I förslaget till EU-konstitution nämns inte orden ”allmän tjänst” en enda gång. Istället lanseras begreppet ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”. Detta med syfte att låta privata företag i allt större utsträckning ta över allmänna välfärdstjänster.

Folkrörelsen Nej till EU kräver att regering och riksdag inte överlåter till EU att fatta bindande beslut om välfärden.

 

Värna de fackliga rättigheterna

På flera sätt utgör medlemskapet i EU ett hot mot fackföreningarna, kollektivavtalen och löntagarnas ekonomiska och sociala villkor. EU-rätten medför att tyngdpunkten i det arbetsrättsliga systemet förskjuts från kollektivavtal till lagstiftning samt att kollektiva rättigheter trängs undan till fördel för individuella rättigheter. Därmed försvagas fackföreningarnas ställning.

I flera EU-dokument betonas behovet av en mer flexibel arbetsmarknad. Lagar och avtal om arbetstider, anställningsskydd och andra arbetsvillkor ska upphävas eller i vart fall luckras upp. Den fria rörligheten för arbetskraft och tjänsteföretag riskerar att leda till dumpning av löner och villkor på den svenska arbetsmarknaden. Dessa risker ökar påtagligt i och med EU:s utvidgning med en rad relativt fattiga länder i Öst- och Centraleuropa.

Om konkurrensen från företag i EU:s låglöneländer släpps lös, utan att fackföreningarna har rätt att redan från första dagen begära och gå i konflikt för svenska kollektivavtal, kommer den svenska arbetsmarknadsmodellen snart att raseras.

Folkrörelsen Nej till EU kräver att regering och riksdag förbehåller sig rätten att själva bestämma vilka regler som ska gälla på den svenska arbetsmarknaden.

 

Stärk EU-motståndet

Folkrörelsen Nej till EU samlar EU-motståndare ur många politiska läger och människor med olika grunder för sitt EU-motstånd. Den överordnade uppgiften är att driva det politiska kravet att Sverige ska lämna EU.

Folkrörelsen Nej till EU är en antirasistisk, partipolitiskt obunden och självständig organisation med en egen plattfrom. Samtidigt medverkar vi till att skapa nätverk mellan självständiga organisationer för att samordna EU-motståndet.

Vi eftersträvar samarbete med andra organisationer och enskilda som delar vår syn på EU. Det gäller också organisationer och enskilda, som motsätter sig delar av EU:s utveckling, t ex EMU, militärt samarbete eller andra steg mot ökad integrering av Sverige i EU.

 

Vi ska fortsätta utveckla kontakterna med unionsmotståndare i andra länder för att utbyta erfarenheter och stödja varandra. Särskilt angeläget är samarbetet med unionsmotståndare i våra nordiska grannländer.

 

Europa är större än EU -  världen är större än Europa!